Existentiell hälsa: Varför Jakob Forssmed utsåg Karin Tegmark Wisell och vad som hände sedan
En oväntad utnämning och dess konsekvenser
I april 2024 initierade riksdagsledamoten Jakob Forssmed en händelse som snabbt väckte debatt och frågor inom folkhälsopolitiken. Han gav dåvarande generaldirektören och professorn i klinisk bakteriologi, Karin Tegmark Wisell, i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom den nationella folkhälsopolitiken. Denna utnämning var inte utan kontroverser, och Tegmark Wisell uttryckte direkt sina betänkligheter kring uppdraget.
Vad är existentiell hälsa?
Existentiell hälsa handlar om mer än bara fysiskt välbefinnande. Det inkluderar en djupare känsla av mening, syfte och sammanhang i livet. Det är en växande erkännelse att psykisk och andlig hälsa är lika viktiga som den fysiska hälsan för ett fullständigt och hälsosamt liv. Att integrera detta i folkhälsopolitiken är ett stort och komplext uppdrag.
Tegmark Wisells invändningar
Karin Tegmark Wisell, med sin expertis inom klinisk bakteriologi, ifrågasatte sin lämplighet för att leda arbetet med existentiell hälsa. Hennes invändningar bottnade i att hon ansåg sig sakna den nödvändiga kompetensen och erfarenheten inom det filosofiska och existentiella området. Hon menade att uppdraget krävde en annan typ av expertis än den hon besatt.
Varför Forssmed valde Tegmark Wisell
Jakob Forssmeds motivering till att välja Tegmark Wisell var troligen baserad på hennes anseende som en respekterad forskare och ledare inom sitt område. Han kan ha sett hennes förmåga att leda ett stort och komplext projekt som en tillgång, trots hennes invändningar. Det är också möjligt att han ville utmana etablerade sanningar och skapa en bredare diskussion kring existentiell hälsa genom att placera en oväntad person i en ledande roll.
Konsekvenserna och framtiden
Denna händelse har satt fokus på hur existentiell hälsa definieras och implementeras inom folkhälsopolitiken. Det har också väckt frågor om lämpligheten i att utse personer till uppdrag som ligger utanför deras direkta expertisområde. Diskussionen fortsätter, och det är tydligt att existentiell hälsa är ett område som kommer att fortsätta att vara relevant och viktigt för den svenska folkhälsan i framtiden.
Denna 'Kling-klong'-affär, som den blivit kallad, visar på de komplexa utmaningar som uppstår när politik, vetenskap och filosofi möts i strävan efter en bättre folkhälsa.
